Om aikido

Aikido är en japansk kampkonst, som utvecklades under 1900-talet av Morihei Ueshiba (1883-1969), som utövade flera kampkonster av betydligt äldre ursprung, däribland Tenjin Shinyo ryu jujutsu, Goto-ha Yagyu Shingan ryu och Daito ryu jujutsu.

I aikido finns inga angreppstekniker, därför inte heller några tävlingar. Med följsamhet och elegans ska attacker styras så att varken försvarare eller angripare kommer till skada.

Aikido är inte bara en självförsvarskonst som lär ut uråldrig japansk försvarsteknik, utan framför allt en metod att träna sin kropp och själ till välmående och harmoni.

Trots att aikido tränas som ett självförsvar, är syftet med träningen att uppnå harmoni, att öva sin smidighet, koncentration och följsamhet i rörelserna. Aikidons tekniker är baserade på cirkelrörelser och på att aldrig konfrontera den anfallande kraften, utan att leda den åt sidan så att den fäller den anfallande själv, utan att en kraftmätning blir nödvändig. Den anfallande tycks fällas med sådan lätthet att det hela verkar uppgjort. Inte förrän man själv har prövat det, förstår man att det verkligen fungerar.

Men, aikido tar tid att lära och är inte lätt att behärska. Riktigt fullärd blir man inte ens på en livstid. Å andra sidan är just detta faktum ett av de mest inspirerande inslagen i Aikido - man kan träna i åratal utan att det blir monotont, utan att glädjen i att ständigt utvecklas avtar.

Aikikai är den mest utbredda stilen inom aikido och det är den vi utövar i Hikari Aikidoklubb. Den lärare vars aikido vi studerar är Takemori Yasuhiko från Kanagawa prefecture i Japan.

Här till höger ser vi skrivtecknen för aikido. Det första - ai - kommer av verbet au och betyder att passa, att harmonisera. Det andra tecknet - ki - står för den universella kraften, energin och det sista tecknet - do - är symbolen för väg, livsstil. Sammantaget skulle man därför kunna översätta aikido med "konsten att harmonisera med(elst) den universella kraften".